Bedömning

Läraruppdraget upplevs många gånger tveeggat: vi ska både stimulera elevens kunskapsutveckling och bedöma hur långt denna har kommit. De senaste decenniernas erfarenheter av och forskning om bedömning gör det allt klarare för oss hur viktigt det är att skilja på den bedömning som har kunskapsutveckling som syfte, så kallad formativ bedömning, och den samlade bedömningen som signalerar till vårdnadshavare, uppdragsgivare och gymnasier vilken kunskap eleven har vid ett visst avstämningstillfälle, den summativa bedömningen eller betygssättningen.

 

Hovåsskolan har en hög andel ambitiösa och vetgiriga elever. Det är därför en särskilt viktig utmaning för oss att hjälpa eleverna, framförallt eleverna i de högre årskurserna, till insikt om att den vanliga frågan "Vad ska jag göra för att få betyget X?" inte leder dem i rätt riktning. Frågan som ska ställas är istället "Vilka förmågor ska jag träna eller utveckla för att nå kunskapsmålet Y?".

 

Ett redskap i denna träning är bedömningsmatriserna som eleverna får inför större arbetsområden. Bedömningsmatriserna kan vara av mer generell karaktär, t.ex. en bedömningsmatris för ett ämne, eller av mer specifik karaktär, t.ex. en bedömningsmatris som rör ett kunskapsområde eller en särskild förmåga som eleverna genom undervisningen ska få möjlighet att utveckla.